Att starta en energigemenskap är ett sätt att behålla den ekonomiska vinsten från framförallt ny förnybar energi lokalt. Energigemenskaper kan också bidra till mer än bara lokal acceptans för t.ex. vindkrafts- och solelsparker. Enligt en undersökning i Europa vill människor i de områden där energigemenskaper äger mycket lokal energi ofta bygga ut den förnybara energin mer.

Energigemenskaper kan läggas upp på en mångfald olika sätt. De kan bygga och förvalta vindkraftverk, solelparker och olika typer av energilager. Det kan också vara ett sätt att organisera driften av små vattenkraftverk.

Energigemenskaper kan vara verksamma nationellt, eller mer lokalt förankrade. Grundprincipen är att de är kooperativ som gör det möjligt för medborgare och företag att vara andelsägare.

Ett inspirerande exempel är ön Samsö där lokalbefolkning gemensamt ställde om från att vara energikonsumenter, beroende av fossil energi, till att bli nettoproducenter av förnybar energi.

I Europa finns idag en sammanslutning för energigemenskaper som heter Rescoop. Rescoop arbetar för att energigemenskaper ska kunna bli ett alternativ för alla som vill vara med och ställa om energisektorn. De presenterar hur energigemenskaper skiljer sig från andra energiföretag genom att arbeta enligt de 7 kooperativa principerna i den här videon:

EU har beslutat att energigemenskaper ska få bättre förutsättningar i alla medlemsländer, men många länder bl.a. Sverige ligger efter när det gäller att anpassa regelverk mm.

REScoop har gjort en karta som sammanfattar hur långt olika länder klarat av att öppna upp för energigemenskaper enligt direktiv från EU-kommissionen. Sverige, Tjeckien, Polen och Bulgarien är de länder som varit sämst på att ändra sina regelverk, skatteregler mm på ett sätt som öppnar upp för energigemenskaper. Ändå finns det en liten rörelse för energigemenskaper även här. Läs mer om hur REScoop gjort bedömningen här.

Lär dig mer med hjälp av följande resurser:

Engelskspråkiga resurser om energigemenskaper:

Illustration överst: Den översta bilden på den här sidan är en grafik från en studie som försökte uppskatta hur stor potential det finns för att, fram till 2050, skapa medborgarägda energigemenskaper i EU. Givetvis går det argumentera för att både mer och mindre av energisektorn bör vara förvaltad genom energigemenskaper. Läs mer om studien här på Greenpeace webbsida.